”Skälig misstanke” är svaret när magkänslan vill ta över brottsutredningen

Av: Norstedts Juridik Ämne: Zeteo, Juridisk e-utbildning 2018-07-05

Att larmbågen ljuder då man lämnar en affär är inget kul. Ändå händer det dagligen, överallt i Sverige. Eftersom du såklart är oskyldig – det hela måste var ett misstag! – är det bra att veta sina rättigheter när vakterna kommer. Lösningen är enkel: Ta det lugnt, du är nämligen inte skäligen misstänkt, förklarar Simon Andersson, forskare och lärare i processrätt vid Stockholms universitet.

Alla har vi nog någon gång varit med om det, att larmbågen ljuder när man är på väg ut ur affären. Butikspersonal skyndar till och i bästa fall är det bara för att ta bort det där larmet som glömdes bort i kassan, eller för att det varit ett falsklarm.

Men det kan också hända att det inte finns någon bra förklaring till varför larmet gick och att du verkligen blir misstänkt för att ha tagit något. Kanske vill tillkallade vakter söka igenom både dina kläder och dina väskor, och dessutom ta med dig till en rum innanför butiken. Och vad har du då att sätta emot?

Kunskapslucka finns kring begreppet ”skälig misstanke”
Att enbart larmbågen ljuder ger varken personal eller väktare någon sådan rätt förklarar Simon Andersson, forskare och lärare i processrätt vid Stockholms universitet.

- Det krävs att det finns ”skäligt misstanke” för att kunna kroppsvisitera och tvinga med någon vid misstanke om brott. Att en larmbåge ljuder i en affär innebär inte att sådan skälig misstanke föreligger.

senj-expert-simon-anderssonSimon Andersson, som av Norstedts Juridik, utsetts till årets debutant bland Sveriges mest lovande juridiska författare hävdar att det finns en kunskapslucka kring begreppet skälig misstanke. Han har därför både skrivit en bok och gett ut en e-kurs om begreppet.

- När man frågar praktiskt verksamma är det ofta svårt för dem att sätta ord på hur de vet att det föreligger ”skälig misstanke” mot någon, säger Simon Andersson.

- Man hänvisar ofta till någon sorts magkänsla eller intuition. Men den känslan är inte tillräckligt för skäligt misstanke. Man måste göra klart för sig vilka faktiskt objektiva omständigheter som talar för att en viss person är skyldig.

”Skälig misstanke” styr användandet av tvångsmedel
Kravet på att det ska finnas ”skälig misstanke” är avgörande både för när man får använda tvångsmedel mot en misstänkt och för vilka rättigheter den misstänkte då får. Den som är skäligen misstänkt får man exempelvis kroppsvisitera och frihetsberöva. Man kan även registreras som skäligen misstänkt för ett brott i ett misstankeregister hos polisen.

I situationen då larmbågen ljuder i affären är det utrett av Justitieombudsmannen, JO, att det inte är tillräckligt för att det ska finnas skälig misstanke om exempelvis stöld.

- Jag tror att JO tagit rättspolitiska hänsyn när man kom fram till den slutsatsen, säger Simon Andersson.

- Det skulle vara för otryggt för allmänheten om man kunde bli kroppsvisiterad och kvarhållen så fort larmbågen ljuder när man är och handlar. Det måste tillkomma något som gör att det når upp till ”skäligen misstänkt” för att skilja ut de som, så att säga, bara är misstänkta på grund av att larmbågen ljuder.

Situationen ska inte blandas ihop med när en anställd i en butik faktiskt ser hur någon plockar på sig en vara och går ut. Då sker brottet på bar gärning och skälig misstanke föreligger, varpå möjligheten att exempelvis hålla kvar den misstänkte kickar in.

Grunden för ”skälig misstanke” får inte vara diskriminerande
Om ingen har sett stölden finns det en rad andra möjliga omständigheter som kan påverka om den som utlöser ett butikslarm är skäligen misstänkt.

- Många gånger är det bara att larmet glömts kvar på varan och det händer ingenting, och så är det nog för de flesta. Enligt JO krävs det något mer, kanske att man springer därifrån. I viss mån plussar man ihop alla möjliga olika omständigheter, som om någon uppträder nervöst, i bedömningen, säger Simon Andersson.

Misstankar mot någon enskild kan inte heller baseras på grupptillhörighet eller etnicitet. Även om den som utlöser larmet skulle vara missbrukare eller kunna grupperas på något annat sätt, kan den omständigheten inte läggas till grund för skälig misstanke. Det kommer fortfarande att krävas något mer för att misstankarna ska nå upp till det.

Att tänka på när larmet ljuder
Vad ska man tänka på om man går igenom en larmbåge och larmet ändå ljuder, och personal eller vakter kommer fram. Avslutningsvis kan Simon Anderssons ge tre grundläggande tips att ha i bakhuvudet om oturen ändå skulle vara framme.

1. Kom ihåg att utlöst larm inte innebär att du behöver tåla en kroppsvisitation.

2. Butikspersonalen får bara hålla kvar den som ertappats med att ha begått ett brott på bar gärning, vilket det inte är bara för att larmbågen ljuder. Då är det bara polisen som kan hålla kvar dig för förhör.

3. Man bör ändå inte göra motstånd, eftersom det kan bli ett brott i sig.

Simon Anderssons e-kurs
Nu kan du beställa Simon Anderssons e-kurs Skälig misstanke för endast 799kr. Läs mer om e-kursen och erbjudandet.