Slöjförbud i skolan - juridik eller politik?

Av: Sofia Hellblom Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2020-04-20

Staffanstorp kommun var först ut med att införa ett slöjförbud i kommunens skolor. I december i fjol röstade kommunpolitikerna i Skurup kommun igenom ett liknande beslut som för närvarande är föremål för laglighetsprövning i Förvaltningsrätten i Malmö. Uppfattningarna om beslutets lagenlighet går tydligt isär.

- Skurup kommer säkert vandra upp till Högsta förvaltningsdomstolen, menar Reinhold Fahlbeck, professor emeritus i arbetsrätt.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET OM SKOLA

 

Debatten kring införandet av slöjförbud i skolan blossade upp ordentligt under början av året. Redan under förra året var Moderaterna ett av de partier som önskade att frågan utreddes. Regeringen har emellertid varit tydlig med att någon statlig utredning inte kommer att genomföras.

Det beslut som fattats av kommunfullmäktige i Skurup innebär att det införs ett förbud i för- och grundskolor mot att bära huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har till syfte att dölja elever och personal. Beslutet har överklagats av Vänsterpartiet och även lett till att Diskrimineringsombudsmannen inlett en vägledande tillsyn mot kommunen för att utreda beslutets förenlighet med diskrimineringslagen. Skolverket tog i februari i år ställning i frågan och menar att ett generellt förbud strider mot såväl lag som grundlag.

Är beslutet om slöjförbud lagstridigt?

Frågan om införandet av ett slöjförbud i skolan aktualiserades redan i ett ärende hos Skolverket under 2012. Då blev bedömningen att ett sådant förbud inte är tillåtet. Skolverkets jurist Andreas Lindholm menar att den tidigare bedömningen kvarstår.

- Skolverkets kommenterar inte enskilda fall, men bedömningen är att ett generellt slöjförbud för elever i skolan strider mot religions- och yttrandefriheten och diskrimineringslagen.

Reinhold Fahlbeck, professor emeritus i arbetsrätt vid Lunds universitet och författare till boken Bed och arbeta – Om religionsfrihet i arbetsliv och skola, har en avvikande uppfattning. Han menar att politiska skäl ligger bakom myndighetens ställningstagande och att Europadomstolens praxis på området är tydlig. 

-Skolverket hävdar att man inte kan införa ett slöjförbud i skolan. Svaret från Skolverket är inte strikt juridiskt utan myndigheten blandar in samhällssynpunkter av politisk natur.

-Enligt Europadomstolen är svaret alldeles klart och tydligt – enligt vissa förutsättningar, som Sverige uppfyller, strider ett förbud inte mot EKMR. Man har i domstolen visserligen sagt att ett slöjförbud innebär en inskränkning av religionsfriheten enligt artikel 9 EKMR, men att det utgör en tillåten sådan, säger han.

Reinhold Fahlbeck anser inte heller att den nationella regleringen sätter stopp för ett slöjförbud.

-Samma argument gäller vid en tillämpning av diskrimineringslagen. Om det är fråga om en tillåten inskränkning av religionsfriheten enligt EKMR föreligger ingen diskriminering. Det ena följer av det andra.

-Vidare anges det i 1 kapitlet 6 § skollagen uttryckligen att utbildningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Det är rent konfessionellt att bära slöja och det bryter därför mot den svenska skolans icke-konfessionella karaktär, menar han.

Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert som bl.a. arbetat med att ta fram den nya skollagen, anser däremot att beslutet i fråga är lagstridigt på flera nivåer.

- Beslutet har inte fattats inom legala ramar och strider mot såväl grundlag som lag. Det finns ett tydligt nationellt regelverk och frågan har prövats ett antal gånger. Jag uppfattar detta som rätt så odramatiskt rent juridiskt.

- Värdegrunden i skolan innebär att elever ska få välja den klädsel de vill. Enligt ett prejudicerande ärende[1] från 2007 konstaterades att ett generellt slöjförbud strider mot diskrimineringslagen och den grundlagsskyddade religionsfriheten. Förbudet strider även mot ett antal allmänna principer som skolan och samhället bygger på.

Sanktioner vid överträdelse av ett slöjförbud

Skurup kommuns beslut har ännu inte implementerats utan ska först införas i kommunens integrationsplan. Fråga har uppkommit huruvida sanktioner skulle kunna ställas i förhållande till slöjförbudet, och hur detta berör den lagstadgade skolplikten. Mikael Hellstadius menar att beslutet är illusoriskt såtillvida att kommunpolitikerna i Skurup har fattat ett beslut som man inte förväntar sig kommer att genomföras.

-Kommunen har ändå haft den självbevarelsedriften att man inte kommer försöka implementera beslutet på något särskilt sätt. Det skulle vara ett ganska kraftigt självmål om man skulle börja stänga av elever – man skulle då dra på sig Skolinspektionens granskning och få rejäla förelägganden.

Reinhold Fahlbeck anser att det inte är omöjligt att införa sanktioner gentemot de elever som inte följer slöjförbudet.

-Europadomstolen har hänvisat elever som inte vill gå i en statlig skola utan slöja till korrespondensundervisning eller privatskolor. Det skulle vara möjligt att införa den typen av regler i Sverige, säger han.

”Rektorn i Skurup befinner sig i moment 22”

Mattias Liedholm, rektor på en av Skurups största skolor, har gått ut i medier och meddelat att han inte avser följa det kommunala beslutet och har därmed mötts av kraftig kritik av såväl kommunen som privatpersoner. Efter att kommunen under påskhelgen valde att stänga av rektorn från skolan har han gått ut med han nu lämnar sin tjänst som rektor. Mikael Hellstadius menar att den debatt som förts angående slöjförbudet i Skurup kommun härmed synliggjort andra frågor och rättssäkerhetsproblem.

- Rektorer har ett statligt uppdrag och ska enligt skollagen följa lagar och regler. Att man från kommunledningens sida tror att man genom kommunalt beslut kan sätta sig över lagar och grundlagar innebär allvarliga rättssäkerhetsproblem.

- Rektorn gör fullständigt rätt i att säga att han kommer följa det som riksdagen beslutat om och inte kommunala beslut – annars blir det fråga om anarki, säger han.

Även Reinhold Fahlbeck anser att rektorn hamnat i en svår situation som innebär att han gör fel vad han än beslutar att göra, och att det är upp till politikerna att uttala sig om hur lagen bör utformas.

-Rektorn i Skurup befinner sig i moment 22. Tillåter han elever och personal att bära slöja är hans handlande i strid med Europadomstolens praxis och den svenska skollagen. Förbjuder han slöja kommer han i konflikt med Skolverket som är hans chefsmyndighet.

- Skurup kommer säkert vandra upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är därefter politikernas ansvar att bedöma huruvida det domstolen kommer fram till är bra eller inte. Detta måste hamna på riksdagens bord så den kan bestämma hur det ska vara.

 

[1] Skolverkets beslut 2007-01-23 dnr 52-2006:2792.

 

Läs om JUNO för Skola & utbildning

Anmäl dig till Fokus på Skola & utbildning