Det snabba befolkningsåldrande som vi nu möter i Sverige och vår omvärld är en av vår tids största utmaningar. Boken Äldrerätt – ett nytt rättsområde ger en introduktion till de särskilda frågeställningar den här utvecklingen ställer oss inför när det gäller viktiga samhällsområden som arbete, social trygghet, boende, äldrevård, hälso- och sjukvård, ställföreträdarskap och arvsfrågor nationellt – liksom i ett EU-perspektiv. Det handlar om att förstå de särskilda problem och utmaningar en åldrande befolkning innebär på viktiga samhällsområden, men också om samhällets och rättens roll att tillgodose den åldrande människans behov och grundläggande rättigheter.
Bakgrund
En av de stora landvinningarna under de senaste årtiondena är en dramatiskt ökad medellivslängd. Genom ökad levnadsstandard, bättre arbetsförhållanden och betydande medicinska framsteg har medelåldern stigit dramatiskt, och förväntas fortsätta att göra det. Den här utvecklingen innebär klara fördelar både på individnivå och för samhället som helhet. Vårt åldrande samhälle innebär emellertid också många stora utmaningar. Ökad livslängd i kombination med sjunkande födelsetal sätter press på pensionssystemet och andra delar av det sociala välfärdssystemet, och sjukvårdskostnaderna riskerar att skena iväg. Den så kallade försörjningskvoten är på väg att fördubblas – snart går det bara två arbetande vuxna istället för fyra på varje pensionär. Rädslan för att den äldre generationen ska bli en för stor börda utmanar solidariteten mellan generationerna och den samhälleliga legitimiteten och uthålligheten i ett längre perspektiv.
Vilka problem behandlas?
Den här utvecklingen kräver att vi kritiskt granskar hur vårt samhälle är institutionaliserat – i stort och i smått. I boken beskrivs äldrefrågorna på arbetsmarknaden i termer av bland annat motsättningen mellan dagens regler om ofrivillig pensionering – ”67-års-regeln” – och ambitionerna när det gäller att förlänga arbetslivet upp i åldrarna. Ett kapitel handlar om våra socialförsäkringar i äldreperspektiv, och då särskilt om pensionerna. Självständigt boende upp i åldrarna står högt på prioriteringslistan för ett ”aktivt åldrande” – vilka är alternativen här? Socialtjänstens insatser för äldre är ett annat centralt tema. Hur förhåller sig rätten till äldreomsorg till privatisering av äldrevården och vilken är anhörigas roll? Hälso- och sjukvårdens organisation och funktionssätt för just äldre är avgörande för framtiden samtidigt som vårdens struktur står inför många olika framtida utmaningar. Många ”äldre äldre” blir med tiden mer eller mindre oförmögna att företräda sig själva i olika sammanhang, och i boken diskuteras hjälp till äldre både i termer av ställföreträdare såsom förvaltare och gode män. Här presenteras också reglerna om så kallade framtidsfullmakter. Ytterligare en viktig frågeställning är arvsrätten i ett äldreperspektiv – här diskuteras laglottens vara eller inte vara liksom sambors (bristande) arvsrätt. Till sist behandlar boken också migrerande äldre inom EU – alltifrån rätten att resa in och uppehålla sig i ett annat EU-land till samordningen av pensioner och skattesystem när man flyttar.
Ett genomgående tema är det förbud mot åldersdiskriminering som numera gäller på många samhällsområden i Sverige såsom i arbetslivet, i socialförsäkringssystemet, inom hälso- och sjukvården och på boendemarknaden.
Vem är då äldre?
Det finns knappast något entydigt svar. I den svenska diskrimineringslagen definieras ålder som ett kronologiskt begrepp, och åldrandet är givetvis en biologisk process. I många sammanhang är ålder emellertid också en viktig samhällelig organisationsprincip. Bokens slutsats är att äldrebegreppet avgörs av det område och de problem som studeras.
Syftet med boken är ett etablera äldrerätten som ett eget rättsområde – både i forskning och undervisning. Äldrerätt finns redan i USA och några andra anglosaxiska länder. Men i både Europa och Sverige är äldrerätten ännu ett okänt rättsområde. Vi menar att äldrerätten – liksom tidigare feministisk rätt och barnrätt – kan tillföra juridiken viktiga perspektiv. Äldrerättsliga aspekter kan även vara mycket viktiga i utbildningen inom andra discipliner, såsom till exempel socialt arbete, ekonomi och geriatrik. Vår förhoppning är att boken ska kunna inspirera till både forskning och kursutveckling på alla dessa kunskapsområden!
Texterna i de enskilda kapitlen ger en orientering om äldreproblematiken på det aktuella området i stort liksom om de mer specifika rättsfrågor som gör sig gällande. De ger också närmare kunskap om den aktuella lagstiftningen, och rättsfall och referenser kan vidareutvecklas till seminarieunderlag i skilda frågor. Boken vänder sig till studenter och praktiskt verksamma inom juridik och socialt arbete samt andra ämnen som på olika sätt relaterar till äldre människor i vårt samhälle.
Titti Mattsson och Ann Numhauser-Henning
