I den 30:e upplagan av Nya Sociallagarna – med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2017 – tar författarna Lars Lundgren och Per-Anders Sunesson upp flera nyheter. Bland dessa de två nya skuldsaneringslagarna och förtydliganden om kommunernas ansvar kring skuldsanering, och vissa ändringar i bestämmelserna som reglerar socialtjänstens personal.
Tydligare krav på egna ansvaret vid ansökan om försörjningsstöd
I 4 kap. 1 § SoL regleras individens rätt till bistånd. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och sin livsföring i övrigt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för sitt liv. I det ingår att efter förmåga bidra till sin försörjning, t.ex. genom förvärvsarbete. Vilka krav som kan ställas på den som ansöker om bistånd har utvecklats genom rättspraxis och förarbeten, vilket kommit till uttryck i Socialstyrelsens allmänna råd. Kraven har dessutom historiskt en nära koppling till de krav som kan ställas på den som får sin ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Socialtjänstlagen har emellertid inte hittills explicit gett uttryck för vilka krav som kan ställas på den som ansöker om ekonomiskt bistånd. Med anledning av att en betydande andel av dem som tar emot ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet har det ur rättssäkerhetssynpunkt behövts någon form av tydliggörande i lagstiftningen. Därför har det i SoL införts ett förtydligande av det i lagen redan befintliga kravet på den enskilde att i första hand själv tillgodose sina behov. Bestämmelsen innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Två nya skuldsaneringslagar – kommunernas ansvar för skuldrådgivning
Många människor lever med skulder som de saknar förutsättningar att någonsin kunna betala tillbaka. Om fler kunde få sina skulder sanerade, skulle det innebära en lättnad inte bara för de skuldsatta och deras familjer, utan även för borgenärerna och samhället i stort. Med anledning härav har det införts en ny skuldsaneringslag som syftar till att fler evighetsgäldenärer ska erbjudas en möjlighet att starta om på nytt utan en betungande skuldbörda. Vidare har det införts en ny lag om skuldsanering för företagare. Genom denna ska en särskild form av skuldsanering (F-skuldsanering) erbjudas överskuldsatta personer som är eller har varit engagerade i en näringsverksamhet som drivits på ett försvarligt och lojalt sätt. I anslutning till dessa lagar har det i SoL införts bestämmelser om kommunens ansvar för att tillhandahålla budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Ansvaret innebär ett förtydligande av det generella ansvar som en kommun har enligt lagen för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det står inte kommunerna fritt att välja om budget- och skuldrådgivning ska erbjudas invånarna, utan det är fråga om en skyldighet för samtliga kommuner. Med budget- och skuldrådgivning avses att invånarna ska ha tillgång till kvalificerad rådgivningsverksamhet. Kommunerna måste därför förvissa sig om att rådgivarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för uppdraget samt att de ges möjlighet till regelbunden fortbildning. Kommunerna måste även se till att rådgivningsverksamheten har sådan kapacitet att en hjälpsökande kan få bistånd utan oskäligt dröjsmål. En gäldenär måste snabbt få hjälp att t.ex. ansöka om skuldsanering eller att på annat sätt erbjudas stöd för att lösa sina ekonomiska problem. Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för.
Erkännande av yrkeskvalifikationer för reglerade yrken
Vidare har det införts en ny generell lag om erkännande av yrkeskvalifikationer som gäller reglerade yrken i Sverige. I anslutning härtill har det gjorts vissa ändringar i bestämmelserna i 3 kap. SoL som reglerar socialtjänstens personal. Utöver de nu nämnda redovisas i den nya upplagan de övriga författningsändringar som är av betydelse för socialtjänsten. Vidare anges nytillkomna uttalanden av JO och nya rättsfall samt de föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen som har tillkommit sedan föregående upplaga.
