Något att hålla i handen vid tvångsvård av barn och unga

Av: Norstedts Juridik Ämne: Utgivning 2018-04-09

Att tvångsomhänderta barn och unga är en av de mest ingripande åtgärder som samhället kan vidta. Boken Tvångsvård av barn och unga – rättigheter, utmaningar och gränszoner ger kunskap om lagstiftningen, fakta om tvångsomhändertagandenas omfattning och vårdens innehåll samt hur det sociala arbetet på området går till.


Samhällets ansvar för barn och unga som riskerar att fara illa aktualiserar en rad svåra frågor och utmaningar – många av dem ”eviga” och globala. En central fråga är i vilka situationer sådana ingripanden ska ske och hur vården och placeringar ska utformas och genomföras. Den sociala barnavården, och särskilt tvångsomhändertagandena, har i Sverige liksom i många andra länder kontinuerligt satts ifråga och reformer av systemet har närmast avlöst varandra. Senast 2015 kom ett betänkande från Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). I betänkandet läggs föreslag om förändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) vars syfte bl.a. anges vara att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för dem som tvångsvårdas enligt LVU.

wklr-nyhet-tvangsvard-av-barn-och-unga-187x316Utmaningar för ny lagstiftning

Många av utredningens förslag är genomtänkta och angelägna att genomföra. Samtidigt måste konstateras att det nu liksom vid många tidigare reformer saknas en djupgående analys av vilka grundproblem som finns inom den sociala barnavården. Betänkandet innehåller flera förslag som utvidgar möjligheterna till tvång riktat mot barn och/eller föräldrar. Det argumenteras dock endast för de enskilda förslagen, medan en övergripande analys av effekterna av förflyttningen i riktning mot utökade tvångsmöjligheter lyser med sin frånvaro.

Det finns en påtaglig risk att förslagen som läggs innebär ”enkla” lösningar på svårigheter vars komplexitet inte adresseras eller analyseras. I de delar där mer specifika ändringar föreslås finns det risk att lagen snarast bara ”lappas och lagas” utan att de svåra problemen hanteras. Detta är inte minst fallet då samhället idag står inför utmaningar med tanke på migration och det ökade mottagandet av ensamkommande flyktingbarn samt den utsatthet som kan följa i spåren av ökade klyftor.

Fördelningen av samhällets ansvar

Det handlar i hög grad om ”eviga frågor” och hur dessa kan hanteras i en föränderlig värld. Exempelvis hur barn ska göras delaktiga, hur barn som begår brott ska hanteras när det samtidigt finns ett ansvar och en skyldighet för samhället att skydda barn och unga från att fara illa, hur ansvar mellan myndigheter ska fördelas när det gäller barn med psykisk ohälsa samt hur gränsdragningen mellan frivillighet och tvång ska göras när själva grundbegreppet frivillighet är svårt att förhålla sig till i relationen mellan myndighet och människa. Till det kommer frågor om hur ansvaret mellan professionella, domstolar och lekmän ska fördelas och, inte minst, hur man ska se på omhändertaganden utifrån vårdens innehåll och resultat.

Behovet av en fördjupad analys

Boken – Tvångsvård av barn och unga – rättigheter, utmaningar och gränszoner – handlar om de svåra frågor som oundvikligen aktualiseras inom den sociala barnavården. Vi som redaktörer och författare menar att det efter årtionden av återkommande reformer på detaljnivå utan fördjupade diskussioner om lagstiftningens grundläggande principer och den sociala barnavårdens praktik, finns ett behov av en fördjupad analys av svårigheter som är inneboende i socialtjänstens ansvar att stödja och skydda barn och unga.

Syftet med boken är att diskutera dessa frågor ur rättsvetenskapliga och socialvetenskapliga perspektiv. Texterna ska ge kunskap om lagstiftningen, fakta om omfattningen och vårdens innehåll samt hur det sociala arbetet på området går till vid tvångsomhändertaganden. Boken vänder sig till studenter och praktiskt verksamma inom socialt arbete, juridik samt andra ämnen som på olika sätt handlar om barn som riskerar att fara illa. Bidragen i boken är också av intresse för politiker och beslutsfattare med koppling till den sociala barnavården.