Offentlighet eller sekretess – handläggningen steg för steg

Av: Norstedts Juridik Ämne: Utgivning 2018-11-21

Tillämpningen av sekretessregleringen hos myndigheterna involverar inte bara offentlighets- och sekretesslagen. Där finner vi även myndighetsspecifika erfarenheter, handläggares värderingar och myndighetskultur och de förvaltningsrättsliga kraven på handläggningen. Summan av alla dessa delar blir effekten av lagen för den enskilde. Utifrån det perspektivet går Mikael Ahola i boken Offentlighet eller sekretess – handläggningen steg för steg igenom något som inte avhandlats i andra böcker, nämligen myndigheternas tillämpning av sekretessreglerna.

Vad är problemet?
Utifrån tryckfrihetsförordningen gäller offentlighetsprincipen i Sverige. Lagstiftaren har slagit fast att alla har rätt att begära att få ta del av information hos myndigheterna. Trots den övergripande principen om offentlighet tenderar tillämpningen i praktiken att röra sig mot att sekretess gäller som huvudregel och offentlighet endast i undantagsfall.
Det förekommer att tjänstemän vägrar lämna ut allmänna handlingar av rädsla för att göra fel, men hänvisar till någon bestämmelse om sekretess och påstår att en prövning gjorts mot bestämmelsen. Om den enskilde då begär att myndigheten prövar begäran kan det inträffa att myndigheten inte ifrågasätter tjänstemannens påstådda bedömning och fattar ett beslut utifrån en standardiserad mall.

När en myndighet väljer att sekretessbelägga allmänna handlingar har den enskilde rätt att överklaga beslutet. Däremot tenderar domstolarna att endast granska de formella förutsättningarna för beslutet, det vill säga att lagen täcker det myndigheten påstår och ifrågasätter. Mer sällan granskas myndighetens bedömning i sak. Det är då svårt att identifiera vare sig offentlighet eller rättssäkerhet.

 
Offentlighet eller sekretessBoken
För att upprätthålla offentlighetsprincipen och rättssäkerheten för den enskilde i sekretessärenden krävs i första hand att även handläggaren har en sådan ambition. I andra hand krävs att ärendet hanteras på ett sådant sätt att grunderna för beslutet i slutändan är möjligt att angripa.
Grunderna för beslutet utgörs inte bara av lagtext utan även av faktiska förhållanden, och beslutet ska därför utformas på ett sådant sätt att de grunderna framgår. Boken erbjuder här stöd till handläggare och beslutsfattare genom de olika handläggningsstegen och en översiktlig struktur för hur ett beslut bör utformas.

Boken behandlar även de allmänna förutsättningarna för beslutsfattande i myndigheternas verksamhet och frågan om värderingarnas betydelse. Det är först när vi är medvetna om vår egen subjektivitet som vi har möjlighet att förhålla oss mer objektivt. 

Utöver det behandlar boken kort frågan om partsinsyn och myndighetsgemensam samverkan. 

Läs mer och beställ boken här