När kvinnan drabbades av psykisk och fysisk ohälsa erbjöd sig hennes syster att hjälpa henne med inkomstdeklarationen. Sedan godkände hon med sitt BankID inkomstdeklarationen utan att närmare granska densamma, och noterade då inte att den innehöll en felaktig uppgift om att hon haft inkomst från ett bolag som systern hade intressen i.
Båda systrarna åtalades och fälldes i tingsrätten för skattebrott, men nu friar hovrätten kvinnan. Hovrätten noterar dels att kvinnans uppgifter om sin ohälsa får starkt stöd av anteckningar i sjukvårdsjournaler, dels att uppkopplingar mot Skatteverkets underskriftstjänst förekommit vid upprepade tillfällen i systerns BankID-rapport, som regelbundet positionerat på en plats där hon ofta befunnit sig. Vidare finns det genom flertalet bolagsengagemang kopplingar mellan systern och de personer som var registrerade som bolagsfunktionärer i det aktuella bolaget.
Dessa omständigheter ger enligt hovrätten tillräckligt stöd för att kvinnan varken kände till eller insåg risken för att deklarationen innehöll den oriktiga uppgiften, och därmed inte heller uppsåtligen lämnade den till Skatteverket.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 224-23
I september 2022 rånades och knivskars en funktionshindrad och försvarslös man till döds med sju knivhugg på öppen gata i Oskarshamn. Flera personer blev vittnen till händelsen och försökte avbryta överfallet. Gärningen bedöms som väl utredd, bland annat eftersom de två männen som attackerade mannen spelade in gärningen på film med mobiltelefon och delar av den fångades upp av en övervakningskamera.
Tingsrätten bedömer att det finns flera försvårande - och inga förmildrande - omständigheter och dömer nu de två männen; den ene för mord och grovt rån till livstids fängelse, den andre för grovt rån till 6 års fängelse.
Kalmar tingsrätt B 3689-22
Vid två tillfällen dömdes kvinnan till två månaders fängelse för grovt rattfylleri innan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslutade att återkalla hennes läkarlegitimation. Vid det första tillfället fälldes hon för att 2015 ha kört med 3,3 promille. Tre år senare fälldes hon för att ha kört med 2,4 promille.
Kvinnan överklagade beslutet, och framhöll att hon mått psykiskt dåligt samt lidit av utmattningsdepression på grund av stress vid dessa tillfällen. Vidare framhöll hon att hon sedan dess hade vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de personliga förhållanden som förelåg vid tidpunkten för brotten. Bland annat hade hon helt slutat dricka alkohol, monterat alkolås i bilen och blivit diagnosticerad med bipolär sjukdom som hon medicinerade för.
Förvaltningsrätten upphävde beslutet och bestämde i stället en prövotid om tre år - men kammarrätten fastställer nu HSAN:s beslut. Enligt kammarrätten framgår det inte på vilket sätt kvinnans psykiska sjukdom har påverkat henne i samband med brottstillfällena, och av de intyg hon har kommit in med framgår inte heller att hennes personliga förhållanden har ändrats i tillräcklig utsträckning för att särskilda skäl att underlåta återkallelse ska föreligga.
Kammarrätten i Stockholm 3313-22
Efter ett bedrägeri mot en tonåring överfördes totalt 29 500 kr från hennes till andra personers konton. 15 000 kr av dessa sattes in på en mans konto, som sedan omedelbart omsatte pengarna genom överföring och bankomatuttag.
Åtalad för penningtvättsbrott hävdade mannen att han först nekat när tre personer som han inte kände igen hade sagt åt honom att ta emot en swishbetalning. De ska då ha blivit aggressiva, rotat igenom hans fickor, tagit fram hans mobil, hans ID- och bankkort och fotograferat dessa, och sagt att de hade sett honom med hans pappa. Mannen hade då blivit rädd och gjort som de sa. Tingsrätten fann mannens uppgifter trovärdiga och friade honom då han ansågs ha befunnit sig i en nödsituation.
Hovrätten ifrågasätter inte att situationen upplevts som skrämmande. Samtidigt har händelsen ägt rum på dagtid, och mannen fick gå ensam till bankomaten medan de tre personerna befann sig cirka 100 meter bakom honom och bankomaten låg i anslutning till en matbutik. Därför bedömer hovrätten att mannen inte har befunnit sig i en sådan akut situation som krävs för att ansvarsbefriande nöd ska föreligga. Påföljden för penningtvättsbrottet bestäms till 40 dagsböter.
Svea hovrätt B 7613-22
De två männen var bekanta, hade kommit till Sverige för att arbeta, bodde och brukade även dricka alkohol tillsammans. Vid ett sådant tillfälle attackerade den ene mannen under kraftig berusning den andre med knivhugg mot halsen, med en livshotande skada som följd.
När den skadade sedan bad om hjälp att söka vård ignorerade mannen detta och lämnade honom helt åt sitt eget öde. Den skadade tog sig då i stället till en närliggande bensinmack där han fick hjälp att ringa ambulans.
Tingsrätten dömde till 9 års fängelse och livstids utvisning för försök till mord. Hovrätten skärper nu påföljden till 10 års fängelse. Hovrätten gör höjningen mot bakgrund av att mannens brist på agerande har medfört ett mer utdraget och större fysiskt och psykiskt lidande för målsäganden.
Svea hovrätt B 873-23
Genom sitt bolag bedrev kvinnan bland annat fastighetsaffärer, fastighetsförvaltning, uthyrningsverksamhet, kafé och skönhetssalong, och gjorde sig i verksamheterna skyldig till en rad ekonomiska oegentligheter för miljonbelopp.
Tingsrätten dömde kvinnan för diverse ekonomisk brottslighet till 3,5 års fängelse, fem års näringsförbud och skattetillägg.
Hovrätten kommer liksom tingsrätten fram till att kvinnan gjort sig skyldig till samtliga gärningar, och rubricerar även gärningarna på samma sätt som tingsrätten förutom att hovrätten gör bedömningen att de näringspenningtvättsbrott som tingsrätten ansett vara av normalgraden i stället är grova.
Kvinnan döms därmed för cirka 40 fall av grov näringspenningtvätt samt flera fall av grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och skattebrott av normalgraden. I enlighet med detta höjer hovrätten även fängelsestraffet till fyra års fängelse och fastställer tingsrättens beslut om skattetillägg och näringsförbud.
Hovrätten för Övre Norrland B 986-22
En kvinna som fått sitt bank-ID kapat behöver inte betala tillbaka ett lån som tagits i hennes namn, enligt en hovrättsdom. Någon som identifierat sig med kvinnans bank-ID hade lånat 100 000 kr av ingicks mellan bolaget och någon som identifierat sig med kvinnans bank-ID.
När betalningarna av lånet uteblev sade bolaget upp lånet och yrkade att kvinnan skulle betala tillbaka lånet plus ränta. Kvinnan invände att varken hon eller någon med hennes tillåtelse ingått avtalet, utan hennes bank-ID måste ha använts obehörigen. Hon polisanmäde bank-ID-kapningen och anförde att ett stort antal lån tagits i hennes namn under ett par veckors tid. Ett trettiotal transaktioner hade då passerat hennes konto men inga pengar hade lämnats kvar.
Enligt hovrätten har kvinnan gjort det antagligt att låneavtalet ingåtts genom obehörig användning av hennes bank-ID och hon är därför inte bunden av låneavtalet eller betalningsskyldig för det. Hon kan inte anses ha tagit emot betalningen och hon är inte heller återbetalningsskyldig enligt condictio indebiti.
Hovrätten över Skåne och Blekinge T 1794-22
En tysk medborgare som vid en klimataktion var med och stoppade trafiken på Södra länken i Stockholm har fått sin dom fastställd av Svea hovrätt. Det var i augusti i år som mannen satte sig ned på körbanan tillsammans med andra aktivister. Han dömdes därefter i tingsrätten för sabotage till villkorlig dom och 70 dasgböter, vilket nu fastställs av hovrätten.
Aktionen skedde under morgonrusningen och stoppade trafiken i minst 20 minuter innan polisen kunde flytta bort dem. Trafikkaos uppstod i Stockholm under en dryg timme och den samhällsekonomiska kostnaden beräknades till minst 1,5 mkr. Det fanns också risk för att utryckningsfordon inte skulle kunna ta sig fram.
Tingsrätten bedömde att det varit fråga om en allvarlig störning av den allmänna samfärdseln. Även om mannens högre syfte varit att uppmärksamma klimatkrisen var avsikten med aktionen varit att stoppa biltrafiken. Därmed ansåg tingsrätten att han haft uppsåt till den brottsliga effekten och dömde honom för sabotage till villkorlig dom och 70 dagsböter.
Hovrätten kommer till samma slutsats i skuldfrågan och gör samma bedömning när det gäller påföljd, och fastställer tingsrättens dom.
Svea hovrätt B 11431-22
Mark- och miljödomstolen beviljar tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva gruvor och Kaunisvaara anrikningsverk. Tillståndet gäller i 35 år och omfattar brytning om maximalt 10 miljoner ton järnmalm per år motsvarande ca 4 miljoner ton järnslig. Flera organisationer och en sameby motsatte sig ansökan. Enligt mark- och miljödomstolen kan verksamheten tillåtas med de begränsningar och villkor som domstolen beslutat om.
Mark- och miljödomstolen i Umeå M 2090-19
Expressen och webbshopen Happy Green har använt otillbörliga marknadsföringsmetoder och förbjuds därför vid ett miljonvite att fortsätta med marknadsföringen, enligt en dom från patent- och marknadsdomstolen. Happy Green ingår i samma koncern som Expressen och det var i två i webbtidningen publicerade artiklar, en om rödbetsjuice och en om vissa kryddors hälsofördelar, som det fanns länkar till Happy Greens webbshop.
Publiceringarna fick Konsumentombudsmannen att yrka att patent- och marknadsdomstolen skulle vid vite skulle förbjuda Happy Green och Expressen att marknadsföra livsmedel och hälsoprodukter utan att det tydligt framgick att det var fråga om marknadsföring.
I domen konstaterar domstolen att det varit fråga om annonser i redaktionell form och att det vid en flyktig kontakt inte varit möjligt att skilja mellan vad som var reklam och information. Marknadsföringen innehåller vidare oriktiga och vilseledande påståenden.
Sammantaget finner patent- och marknadsdomstolen att marknadsföringen utgör svartlistade affärsmetoder och den är därför otillbörlig. Happy Green och Expressen förbjuds under hot om miljonvite att utforma marknadsföring på det sätt som skett, eller liknande sätt, samt att använda de påtalade påståendena eller liknande.
Patent- och marknadsdomstolen T 10572-20
.jpg)
