Efter juristexamen arbetade juristen som biträdande jurist vid tre advokatbyråer innan han ansökte om inträde i Sveriges advokatsamfund. Stockholmsavdelningen tillstyrkte hans ansökan men styrelsen ansåg att mannen inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatyrket och avslog ansökan.
Det avgörande för beslutet var enligt styrelsen den kritik mot mannen som framförts från domstol och ett motpartsombud gällande bristande processföring.
I samband med ett disciplinärende uteslöts också juristens principal ur samfundet.
Juristen överklagade beslutet att inte anta honom i samfundet till Högsta domstolen. Han anförde att kritiken gällde hans principals agerande och att han i sin roll som biträdande jurist inte kunnat gå emot principalens uppfattning.
Högsta domstolen konstaterar att det inte kommit fram något nytt av betydelse för lämplighetsbedömningen. Det finns inga särskilda skäl att göra en annan bedömning än den som styrelsen har gjort och avslår avslår överklagandet.
Högsta domstolen Ö 6159-21
Hyresgästen - en 35 årig kvinna - bodde tillsammans med sin sambo i en lägenhet när hyresvärden sade upp hyresavtalet. Medhyresgästen, kvinnans mamma, medgav hyresvärdens talan i hyresnämnden. Kvinnan yrkade få förlängt hyresavtal gällande lägenheten för egen del, men hyresvärden ansåg att man inte kunde nöja sig med henne som hyresgäst eftersom hon utsatt de kringboende för omfattande störningar.
Genom utredningen finner hovrätten det visat att kvinnan och hennes sambo har utsatt de kringboende för omfattande störningar under lång tid. Mot denna bakgrund bedömer hovrätten att hyresvärden inte skäligen ska behöva nöja sig med henne som hyresgäst och hon har alltså inte rätt till förlängning av hyresavtalet för egen del. Inte heller hennes sambo har rätt till förlängning av hyresavtalet. Hovrätten beslutar att kvinnan och hennes sambo är skyldiga att flytta genast.
Svea hovrätt ÖH 11482-21
Under lång tid och vid flera tillfällen hade hyresgästen betalat hyran för sent vilket ledde till att hyresvärden sade upp hyresavtalet. Uppsägningen var daterad den 22 februari och skickades med rekommenderat brev, men det kvitto på rekommenderat brev som hyresvärden gav in var daterat den 19 februari.
Hyresvärden lämnade ingen förklaring till den omständigheten och hovrätten finner att någon giltig uppsägning inte har skett förrän när hyresgästen delgavs den 27 april. Uppsägningen har därför inte skett i rätt tid och hovrätten ändrar hyresnämndens beslut samt avslår hyresvärdens talan om att hyresavtalet ska upphöra.
Svea hovrätt ÖH 6525--21
En man köpte en båt av ett bolag 2008 och den levererades till Frankrike varefter mannen seglade båten till Sverige. I Sverige betalade bolaget mervärdesskatt avseende köpet och upprättade en revers enligt vilken mannen åtog sig att betala 325 000 kr.
Bolaget yrkade att mannen skulle förpliktas att betala enligt reversen plus ränta. Mannen invände att reversen upprättats för skens skull och att det inte fanns något verkligt skuldförhållande mellan parterna och i andra hand gjorde han gällande att fordran var preskriberad. Tingsrätten fann att mannen inte styrkt att reversen skulle vara upprättat för skens skull och han förpliktades betala beloppet plus ränta.
Hovrätten kommer dock till annan slutsats och ändrar tingsrättens dom till förmån för mannen. Av åberopad e-postkorrespondens framgår att parterna haft olika uppfattningar om den påstådda fordringen. Hovrätten menar att bevisningen inte kan anses tillräcklig för att bolaget ska anses ha styrkt sin påstådda fordran.
Svea hovrätt T 3166-21
Kvinnan anlitade en båtreparatör för att vinterkonservera hennes båt. Efter förvaringen upptäcktes skador på båtens oljekylare varför reparatören utförde reparationsarbeten på oljekylarna, vilket han sedan fakturerade.
Enligt hovrätten har kvinnan visat att vinterkonservering och förvaring inte utfördes fackmässigt, men båtreparatören gjorde gällande att det fanns alternativa skadeorsaker. Enligt honom fanns det tecken på att en av oljekylarna tidigare hade reparerats bristfälligt.
Hovrätten menar att det framstår som osannolikt att båda oljekylarna skulle ha gått sönder på grund av tidigare bristfällig reparation på en av dem. Sammantaget finner hovrätten det klart mer sannolikt att skadorna orsakats av den felaktiga vinterkonserveringen än av någon annan orsak. Utredningen visar dock att kvinnan reklamerade först ungefär sju månader efter att hon fått kännedom om felet vilket hovrätten menar är för sent. Båtreparatören har därför rätt till betalning för sitt arbete.
Svea hovrätt T 4122-21
En konsument ansökte om stämning mot en näringsidkare, med hemvist i annat EU-land, gällande ett återköp av en häst samt skadestånd. Parterna var oense om vilket lands lag som skulle tillämpas på avtalet. I likhet med tingsrätten finner hovrätten att avtalet ingåtts mellan parterna. Hovrätten konstaterar att näringsidkaren i sin verksamhet vid flera tillfällen sålt hästar till Sverige samt att överlåtelserna dokumenterats bl.a. i sociala medier. Verksamheten bedöms sammantaget vara riktad till Sverige och hovrätten finner att avtalet ska vara underkastat lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort. Med ändring av tingsrättens dom fastställer hovrätten att svensk lag ska tillämpas på parternas överlåtelseavtal.
Svea hovrätt T 6919-21
Regeringen har utnämnt Christine Lager och Jonas Malmberg till justitieråd i Högsta domstolen.
Christine Lager arbetar sedan 2014 som hovrättslagman och avdelningschef i Svea hovrätt och sedan 2016 som chef för Patent- och marknadsöverdomstolen. Tidigare har hon bland annat arbetat som planeringsdirektör och chef för generaldirektörens stab vid Domstolsverket och som departementsråd och enhetschef på Justitiedepartementet.
Jonas Malmberg arbetar sedan 2012 som ordförande i Arbetsdomstolen. Tidigare har han bland annat varit anställd som professor i civilrätt vid Uppsala universitet och som professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet.
Christine Lager tillträder som justitieråd i Högsta domstolen den 29 augusti 2022, och Jonas Malmberg den 1 maj 2022.
Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.
Magnus Medin är sedan 2012 rättschef i Justitiedepartementet. Dessförinnan arbetade han i sammanlagt 14 år i samma departement, som rättssakkunnig, kansliråd, ämnesråd och sedermera departementsråd och chef för enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt.
Magnus Medin tillträder som justitieråd den 14 februari 2022.
