För betalning av klagandens skulder beslutade Kronofogdemyndigheten att utmäta hennes fastighet och ett pantbrev uttaget i fastigheten. Fastigheten är bostad för kvinnan och hennes sex barn. Flera av barnen har funktionsnedsättningar och särskilda behov. Kvinnan anförde att det skulle innebära stora svårigheter att hitta en annan rimlig bostad för familjen i området där barnen vuxit upp och går i skolan. En tvångsförsäljning av fastigheten skulle enligt Högsta domstolen ge ett överskott på ungefär 85 000 kr till de nio borgenärerna som har sammanlagda fordringar om ungefär 250 000 kr. Högsta domstolen bedömer - vid en avvägning mellan borgenärernas intresse att utnyttja fastighetens värde och barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö - att en utmätning inte kan anses försvarlig. Beslutet om utmätning hävs.

När kvinnan besökte ett aktivitetscenter med sina barn så fick hon en fraktur på sin fotled efter att ha hoppat i en hoppgrop. Kvinnan yrkade att det skulle fastställas att bolaget var skadeståndsskyldigt för skadan. Tingsrätten ogillade talan - men hovrätten fann att kvinnan i tillräcklig grad visat att bolaget brustit i tillsyn och därigenom agerat oaktsamt. Det står enligt Högsta domstolen klart att kvinnan landade i hoppgropen med fötterna först, vilket avvek från de anvisningar som fanns vid hoppgropen. Utredningen ger inte stöd för att det skulle ha varit otillräckligt lufttryck i kudden på gropens botten utan skadan måste enligt Högsta domstolen berott på hur hoppet utfördes. Bolaget hade en anställd som övervakade gropen och gav klartecken inför varje hopp och där fanns tydliga anvisningar. Sammantaget finner Högsta domstolen att bolaget får anses ha vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder.

I syfte att sambon skulle betala hans del av hushållets räkningar lämnade han sitt BankID till sambon, men utan hans vetskap använde hon BankID:t för att ta upp lån. Kreditgivaren ansökte om betalningsföreläggande mot mannen som bestred betalningsskyldighet. Underinstanserna ansåg att sambon gått utanför sin behörighet att företräda mannen och att han inte var betalningsskyldig som låntagare. Låneavtalet ingicks med användande av motpartens BankID som svarade mot högt ställda säkerhetskrav och Högsta domstolen finner att bolaget hyst en befogad tillit till att BankID:t användes av en behörig person. Det är uppenbart att mannen måste ha insett att tredje man skulle uppfatta rättshandlingar som företogs med BankID:t som att de hade företagits för hans räkning. Omständigheterna gav upphov till en tillitsfullmakt som enligt Högsta domstolen gav sambon behörighet att ta lånet för mannens räkning. Han är därför betalningsskyldig för lånet

Högsta domstolen fastställer Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning ut Sveriges advokatsamfund för en advokat som gjort orätt i en rad avseenden i samband med försäljningen av ett tivolibolag. Advokaten företrädde säljaren och utarbetade överlåtelseavtalet. Enligt Högsta domstolen innehöll avtalet flera villkor som var osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Särskilt anmärkningsvärt var den fullmakt som gav säljaren en i princip obegränsad rätt att alltjämt företräda bolaget. Köparen var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalet och Högsta domstolen konstaterar att advokaten inte uppmärksammade köparen på eventuellt behov av egen juridisk hjälp. Efter överlåtelsen bistod advokaten säljaren för att pantsätta försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget samt fakturerade oriktigt vid flera tillfällen bolaget för arbete som utförts åt säljaren. 

Endast Bolagsverket bedöms ha möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid och Högsta domstolen finner att en stämma i en bostadsrättsförening handlat utanför sin behörighet när den ändå beslutat om det.  Bolagsverket hade utsett en särskild granskare efter beslut om att tillsätta en sådan på en tidigare stämma. Vid den senare föreningsstämma beslutades att den särskilda granskningen skulle upphöra. En medlem hade inte tillerkänts rösträtt vid den senare stämman med hänvisning till att hon inte betalat sina avgifter. Hon överklagade stämmobeslutet och Högsta domstolen konstaterar att det saknas reglering i lag gällande avslut i förtid av granskning men finner att det är möjligt att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag i förtid. Stämman har dock inte kompetens att besluta om särskild granskning, det har endast Bolagsverket, och saknar därför behörighet att besluta om förtida upphörande av granskning.

Hovrätten dömde motparterna för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, för att i varsin personbil ha deltagit i ett sk. chicken-race som slutade med en allvarlig kollision. En passagerare skadades allvarligt och befinner sig fortfarande i ett vegetativt tillstånd motsvarande medicinsk invaliditet om 99 procent. Passageraren och hennes föräldrar yrkade att motparterna skulle förpliktas att betala skadestånd till dem. Högsta domstolen (HD) finner att den i praxis fastställda schablonen om 125 000 kr bör vara utgångspunkt för ersättningen. Eftersom det inte funnits uppsåt att beröva passageraren livet sätts ersättningen till henne till 110 000 kr som motparterna ska betala solidariskt. För föräldrarna bör i stort sett dubbel schabloniserad anhörigersättning utgå. HD finner att 50 000 kr vardera är skäligt för deras psykiska lidande.

Enligt ett exploateringsavtal mellan mannen och kommunen skulle mannen utveckla markområdet med gator och anläggningar och därefter överlåta den mark där anläggningar anlagts till kommunen för 1 000 kr. I samband med ansökan om fastighetsreglering från mannens bolag (motparten) gjorde motparten gällande att villkoret i avtalet inte skulle gälla men Lantmäteriet bestämde ersättningen utifrån avtalet istället för att tillämpa FBL. Högsta domstolen finner att avtalet inte är så nära knutet till förrättningsförfarandet att finns förutsättningar att göra avsteg från ersättningsbestämmelserna i FBL.

Genom gåva 1975 fick tre döttrar en tredjedel var av en fastighet. I gåvobrevet angavs att del av fastigheten inte fick säljas utan hembudsskyldighet till övriga gåvotagare eller deras arvingar. Nu har Högsta domstolen (HD) beslutat att en kvinna som i sin tur ärvt en av andelarna från en av de ursprungliga gåvotagarna inte är bunden av hembudsskyldigheten. HD konstaterar att ett överlåtelseförbud som följer med egendomen skulle ha klara nackdelar och riskera att leda till inlåsningseffekter. En inskränkning i förfoganderätt som inte upprepas vid vidareöverlåtelse är enligt HD inte möjlig att knyta till den nya förvärvaren så att även denne skulle vara bunden av inskränkningen.