Ett antal byggnader skulle enligt detaljplanen rivas och ersättas med nya byggnationer, bland annat en utökad galleria som enligt bolaget skulle förstärka upplevelsen av den klassiska stenstaden kring Stureplan i Stockholm. Kommunen bedömde att riksintresset kunde tillgodoses samtidigt som utveckling av city möjliggjordes genom förändringarna. Klagomål riktades mot handläggningen. Mark- och miljööverdomstolen höll syn. Kommunen medgav relativt omfattande förändringar av detaljplanen och

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att konsekvenserna för de olika intressena är svåra att överblicka. Även om rivningarna har negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena på lokal nivå så innebär de inte någon påtaglig skada på riksintresset. Kvarteret avviker från stenstadens gängse principer och dess särart innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanens förändringar kan accepteras. Även om de högre byggnadshöjderna upplevs som olägenheter för boende bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte är fråga om betydande olägenheter. Överklagandena avslås.

Mark- och miljööverdomstolen P 266-21

Med hänvisning till att det fanns en hyresskuld och att flera hyror betalats för sent begärde hyresvärden att hyresavtalet inte skulle förlängas. Hyresgästen anförde att han blivit arbetslös under pandemin men att han nu hade arbete igen och kunde sköta hyrorna. Han berättade att han bodde i lägenheten med flera barn varav tre var under sju år och att han med hänsyn till barnens bästa borde få behålla lägenheten.

Hovrätten konstaterar att betalningsförsummelserna innebär att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser på ett mycket allvarligt sätt samt att hyresskulden kvarstår oförändrad trots att han fått ett arbete. Även med beaktande av barnens bästa finner hovrätten att betalningsförsummelserna är så allvarliga att hyresavtalet ska upphöra. Överklagandet avslås men med beaktande av barnens bästa medger hovrätten ett kortare uppskov med utflytt trots den befintliga hyresskulden.

Käranden anställdes 2007 som redovisningskonsult av bolaget och han blev ägare till en del av aktierna. År 2018 dömdes samma man för bokföringsbrott till tio månaders fängelse samt näringsförbud. Under tiden som fängelsestraffet avtjänades köptes aktierna i bolaget av ett annat bolag och gick sedan i konkurs på egen begäran. Käranden yrkade att företrädarna för bolaget solidariskt skulle förpliktas att betala drygt 555 000 kr plus ränta med hänvisning till att de i samförstånd agerat så att hans aktier blev värdelösa. 

Tingsrätten ogillade käromålet - men hovrätten gör nu en annan bedömning. Sammantaget finner hovrätten att svarandenas agerande vid fullgörandet av uppdraget innebar en överträdelse av ABL på ett sådant sätt som krävs för skadeståndsskyldighet. Hovrätten förpliktar dessa att solidariskt betala 50 000 kr plus ränta till käranden samt ersättning för rättegångskostnader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 3451-21

På sin facebooksida delade kvinnan två artiklar och annat innehåll om mannen, som arbetar som polis. Mannen gjorde gällande att kvinnan gjort sig skyldig till förtal. Eftersom hon pekat ut honom som brottsling/klandervärd yrkade mannen att kvinnan skulle betala skadestånd.

Av utredningen framgår att kvinnan lämnat uppgifterna om mannen och hans person medvetet och hovrätten konstaterar att hon inte har gjort antagligt att hennes gärning har varit försvarlig. Anklagelserna har inneburit ett allvarligt angrepp mot mannens integritet och hovrätten bedömer att den yrkade ersättningen om 5 000 kr med hänsyn till uppgifternas karaktär och spridning. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

I samband med att bolaget utförde borrningsarbete för bergvärme på en fastighet i Örebro kommun uppstod tryck i ett gammalt borrhål på grannfastigheten. Till följd av detta sprutade jord och lera upp ur det gamla borrhålet och smutsade ner byggnaden på grannfastigheten samt förstörde en grill.

Länsförsäkringar betalade ut ungefär 90 000 kr till ägarna av grannfastigheten för skadorna och begärde ersättning av bolaget.

I likhet med underinstanserna finner Högsta domstolen att det varit fråga om en störning som omfattas av miljöbalken. Förekomst av äldre borrhål är inte ovanligt och störningen bör inte skäligen tålas.

Strikt skadeståndsansvar gäller för skadorna och Högsta domstolen fastställer Mark- och miljööverdomstolens domslut.

Högsta domstolen T 3193-21

I samband med att Anticimex inspekterade lägenheten påträffades vägglöss i stor omfattning, främst under soffan i vardagsrummet, och hovrätten finner det klarlagt att ohyra funnits i lägenheten i vart fall ett år.

Vägglöss hade även hittats i andra lägenheter i trappuppgången, men det har enligt hyresvärden varit fråga om kortvariga angrepp som sannolikt spridits från den aktuella lägenheten.

Det har enligt hovrätten varit fråga om vägglöss i en omfattning långt utöver det som är normalt vid angrepp av vägglöss och hyresgästens underlåtenhet att meddela hyresvärden har bidragit till spridningen av vägglössen till andra lägenheter. Agerandet kan inte anses vara av ringa betydelse och hovrätten beslutar att hyresrätten är förverkad.

Svea hovrätt ÖH 4864-21

Efter att länsstyrelsen omhändertagit katter fakturerades ägarna för kostnaden på 59 278 kr och länsstyrelsen anförde att det i kostnaden ingick uppställning och vittjanden av fällor gällande de katter som inte var hanterbara. Motparterna gjorde gällande att kostnaden var oskäligt hög. Det framgår av utredningen att de trots förbud har hållit katter på fastigheten.

Kammarrätten konstaterar att vad som anförts om hög ålder och ekonomiska förhållanden inte har betydelse för frågan om det finns särskilda skäl att befrias från betalningsansvar. Länsstyrelsen har enligt egen dokumentation beaktat  ntresset av att genomföra omhändertagandet så kostnadseffektivt som möjligt. Enligt kammarrätten framstår kostnaden för omhändertagandena inte som orimligt höga. Kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut.

Kammarrätten i Jönköping 1993-21

Tingsrätten förpliktade Thai Airlines att betala 600 euro till en passagerare som kompensation för att en flygning blev mer än tre timmar försenad. Bolaget överklagade och begärde att passagerarens talan skulle ogillas, med hänvisning till att passageraren reklamerat för sent.

Enligt passageraren hade han skickat reklamation till bolaget via e-post den 13 augusti men bolaget anförde att den adress som meddelandet skickats till inte används av bolaget.

Hovrätten finner det rimligt att bolaget får bära meddelanderisken eftersom passageraren är en konsument. Den e-postadress som meddelandet har skickats till används inte av bolaget och hovrätten konstaterar att passageraren inte förklarat varför han sänt meddelandet till den aktuella adressen. Den har inte anvisats av bolaget.

Hovrätten finner att reklamationen till bolaget gjordes först den 11 februari året efter, ungefär sju månader efter att resan avslutades. Den 20 februari meddelade bolaget att reklamation gjorts för sent.

Sammantaget finner hovrätten att passagerarens krav är preskriberat och tingsrättens dom ändras. Passagerarens talan ogillas.

Svea hovrätt FT 8563-21

Bouppteckningen efter den avlidna mannen visade en brist i boet. Ett särkullbarn yrkade att två gåvor från den avlidne till en annan dotter, skulle återbäras till dödsboet i den del de kränkte hennes laglott med hänvisning till att gåvorna var att likställa med testamente.

Tingsrätten bedömde att gåvorna innebar ekonomisk uppoffring under mannens återstående livstid och därför inte var att likställa med testamente. Det har framkommit att kontakten brutits mellan mannen och särkullbarnet efter en konflikt och att mannen, i samband med att han ärvde pengar efter sin bror, vid flera tillfällen sagt att han avsåg att göra henne arvslös.

Mot bakgrund av detta finner Högsta domstolen att det får antas att gåvorna lämnades väsentligen för dödsfalls skull. Gåvorna ska därför återföras till dödsboet till den del de kränker särkullbarnets laglott.

HD T 6974-20